Något senare

Det blev aldrig en mysig höst med en massa mysiga blogginlägg för min del. Det har gått alldeles för snabbt. Nu visar datorn att det redan är den 13 november - vi firar lucia om en månad. Vi åker snart upp till pampas för att fira jul med våra familjer. (Notera att jag numera släppt begreppet Österbotten och övergått till det fagra ordet pampas för att liksom bättre passa in..) Då har mitt första halva år på uni, i den nya skolan gått. Jag kan knappt förstå hur snabbt tiden tycks ha gått. Därför har det också ekat tomt här, jag har lagt en stor del av min energi på min blivande utbildning och resterande energi på sitsar, evenemang, att umgås med mina pampesvänner och min älskade sambo. Dessutom har vi haft föräldrarna på besök ett antal gånger - inget oss emot! För alla er som inte vill betala hotell finns världens skönaste bäddsoffa hos oss i Esbo, vi kan också erbjuda frukost och sällskap på stan. 
 
Jag har inte bara en gång reflekterat över hur rätt det började kännas där i mitten av september månad. Hur glad jag är över att jag kommit in till klasslärarutbildningen och att äntligen få känna att man är på rätta stället. Förra veckan fick jag väldigt bra kritik på retorikkursen (retorik = ungefär konsten att prata inför andra för att räta ut frågetecken) och på en matteworkshop-planering och man går lite rakare i ryggen några dagar efteråt. Matte liksom. Ett av mina svagare ämnen som efter denna kurs känns som världens roligaste. Nu har vi också börjat med historia och samhällslärans didaktik och det blir mer intressant för varje föreläsning. Jag har oskämtat varit borta från en ynka föreläsning p.g.a läkarbesök och då missade jag också en gruppövningslektion. De kräver mycket närvaro av oss lärarstuderande och det tycker jag är väldigt bra. Man upprätthåller på det sättet motivationen och man blir inte en lat student. 
 
För lite mer än en månad sedan skickade jag in min individuella studieplan och planerade i den att ta musik som biämne så att jag får dubbelbehörighet. För tillfället känns det som att modersmålslärare har gått om på topp-trelistan och det ligger nu som etta. Tänka sig så det kan ändras och det kan ännu ändra innan vi börjar med biämnesstudier. Varför inte studera så man har trippelbehörighet? Det ni, så motiverad känner jag mig faktiskt just nu. 
 
Jag ville väl bara påminna er om att vi lever och mår bra här i södra delen av landet. Vi kallar oss fortfarande pampeser och längtar hem allt som oftast. Det blir bara bättre med tiden och på lördag öppnar västmetron, eller gör den? Jag kan inte förneka den skeptism som dyker upp när någon säger att den öppnar på lördag. Den som lever får väl se. När det blir lite för mycket uppgifter eller skrivande på datorn brukar vi komma överens om att slappa en kväll framför netflix. Det är okej, huvudet går annars på högvarv. Vi pluggar finskan om vartannat och det verkar som att den känns allt mer bekväm på tungan. Åtminstone för mig. Ett dagligt bruk är ett bra bruk och jag längtar till den dagen finskan kan kännas lika bekvämt som engelskan!  
 
Nu ska jag sakta krypa ner för att inte väcka R, morgondagen som egentligen är min lediga dag ska spenderas i skolan med grupparbete. Helt okej enligt mig för när man studerar det man vill bli när man blir stor, ja då kan lediga dagar offras med gott samvete! 
 
 
Allmänt | |
Upp