Ett steg närmare

Påsken är förbi liksom påsklovet då jag verkligen inte har stressat över någonting. Tack vare det lilla mailet jag fick förra torsdagen. Den skriftliga delen på förkvalificeringen verkade ha gått bra och jag är vidare till det riktiga inträdesprovet! Om två veckor ska jag ner till Helsingfors igen för att visa mina musikaliska färdigheter på 15 minuter. Jag ska både spela och sjunga korta stycken och så är det några punkter till. Jag känner egentligen inte så stor stress över det eftersom jag gjort såna inträdesprov så många gånger förr. Givetvis är det ju det enda som snurrar i mitt huvud just nu och jag är nog något mer nervös nu än jag varit inför tidigare prov. Går följande prov också bra är det bara en vecka till det slutliga inträdesprovet som lär ska ta tre dagar att genomföra. Men en sak i taget och jag är redan jättenöjd över att jag kom vidare såhär långt. 
 
Jag hade en jätteskön påskhelg och R kom hem redan på torsdagkväll så på fredagmorgon åkte vi iväg mot Vasa. Först blev det 50-årslunch och sen mot kvällen checkade vi in på Scandic. En natt på hotell är något av det bästa jag vet. På lördagen gick vi runt i Vasa några timmar för att sen åka mot Närpes. Syrran firade jämt så familjen överraskade henne med middag på Lind's kök. På lördagkväll var vi lagom slitna men det slutade ändå med utgång och kalas eftersom R fyllde 20 på söndagen. Igår åkte R tillbaka till Dragsvik och idag traskade jag glatt iväg till skolan igen. Det gick förvånansvärt bra för jag lever länge på en sån lyckad påskhelg fylld med god mat och gott sällskap. 
 
Jag har inte tagit en enda bild på hela helgen så det tyder väl på att jag haft annat att göra, bra så.
 
 
En glad liten Lovisabild bjuder jag på som blev tagen dagen efter jag kommit hem från Helsingfors förra veckan. TJ58 är det dessutom - helt fantastiska tider jag får leva i! 
 
 
Allmänt | | Kommentera |

1 1 A P R I L

Det kommer inte många inlägg per vecka hit just nu. Jag lovar inte att det börjar komma fler inlägg innan all denna stress är över. För tillfället har jag klarat av ett inträdesprov, kvar återstår nu endera fem stycken prov eller i värsta fall bara två. Igår var jag i Helsingfors hela dagen lång och jag skrev förkvalificeringsprovet till Sibelius musikpedagogiklinje. Ja, det känns som att det gick bra men resultatet kommer först nästa vecka, då får jag alltså veta om jag ens får gå på inträdesprov. Det är inte en lätt tid detta, men jag vill ju så gärna börja studera det jag drömmer om att få studera. 
 
Provet känns som att det gick relativt bra. Vissa frågor vet jag att jag har fel svar på och en fråga satte jag med flit "jag vet ej" eftersom det ger 0 poäng. Svarade man fel fick man -1 poäng. Det handlade alltså om flervalsfrågor och en essä på 2 sidor. De testade i princip allt man kan om musik. Ni kan ju förstå att jag var skakig innan jag gick in i salen med hundra andra människor. Svenskspråkiga andelen var minimal och jag ljuger inte om jag säger att 99% var finskspråkiga. Nu är det bara att vänta och se, börja plugga på följande inträdesprov som är till klasslärarutbildningen och bara njuta av våren. 
 
 
 
När jag satte mig på tåget slappnade jag av efter en heldag på stan med min bästa barndomsvän. Jag tog fram en bra serie och njöt av en otroligt god sallad. Jag har inte varit så avslappnad på länge kan jag tala om för er!  Nu vet jag iallafall hur det känns att skriva provet och kommer jag inte vidare är jag en erfarenhet rikare och vet hur jag ska gå till väga vid nästa prov. Det var ju trots allt mitt allra första inträdesprov till högskola. 
Jag har ju dessutom slutat jobbet så numera är jag arbetslös men studerande förstås. Det känns otroligt skönt. Förut gick extremt mycket tankekraft till planering när nästa skifte skulle vara och vilka kvällar jag kunde vara helt ledig. Mina lediga kvällar orkade jag oftast inte med någonting eftersom jobbkvällarna körde mig helt slut och jag lämnade oftast sittandes i soffan. Nu spenderar jag mina kvällar i skolan, med vänner eller så kör jag något träningsprogram. Mitt liv har fått en ny vändning och det bästa jag kunde göra var att sluta jobbet. Skolan är ju givetvis viktigare än jobb fast jag kanske inte tänkt så tidigare. 
Ett gott råd till er alla: Lyssna på era kroppar och själar, magkänslan vet oftast bäst fast huvudet säger något annat. Man är bara ung en gång och att köra sig totalt slut gör ingen nytta och det finns ingen glädje i det. Ta tag i det innan det är för sent och jag lovar er att det blir en ljusare tillvaro! 
 
 
Allmänt | | Kommentera |
Upp