MENY
God Jul på er och snart får vi önska Gott nytt år också! Jag har inte bloggat på snart en månad och mitt samvete tryter så nu när jag har en liten paus från skola och jobb tar jag äntligen tag i datorn. Jag har fått ha jullov i lite på en vecka nu men har haft några skiften på jobbet och sysslat med lite allt möjligt däremellan. Har ledigt ännu en vecka sen ska ansökan till Sibelius-akademin lämnas in och då börjar allvaret. Jag tillåter mig själv ha riktigt ledigt från allt nu eftersom det hände så mycket innan jul. Dessutom rycker R in nu på måndag så jag vill också spendera all tid med honom. Vi tar det inte så hårt dethär med militärtjänstgöringen. Jag får mer tid att satsa på skola och inträdesprov och han är ju så gott som tvungen att åka in. Jag hoppas så innerligt han vill komma hem på helgerna så mycket han bara orkar och får så jag inte blir helt ensam hela våren.
Jag har somsagt velat pusta ut denna jul men har haft lite svårt med det. På själva julafton skulle vi besöka bådas familjer så den kändes rent av hektisk. När vi kom hem med klapparna ville vi bara krypa i säng. Någon riktigt julkänsla hann jag aldrig finna och jag längtar tills nästa år då vi kommer att bo hemhemma hos våra familjer och får spendera hela jullovet där. Det var nog där min julkänsla försvann i år. Vi var så mycket här i lägenheten för oss själva, åt vanlig mat och inte egentligen gjorde något speciellt eftersom vi båda varit som urvridna disktrasor. Hursomhaver, julen kommer väl aldrig bli så som den var när man var liten men på detta sätt som vi firat i år vill jag inte upprepa.
Nyårsaftonen är på intåg och för att göra den ännu bättre har jag nattskifte i jobbet. Inget mig emot, börjar ändå efter tolvslaget. Är mest orolig över om mina ben håller, har fått riktigt besvärlig benhinneinflammation igen. Har haft en bättre period men nu kom det tillbaka efter senaste jobbskiftet. Huhu. Är det inte armarna är det benen.
Jag tänkte hursomhelst visa tolv stycken bilder från det senaste året som på något sätt betyder något för mig. Min kamera har i princip fått samla damm i år men det skulle jag så gärna vilja ändra på! Tycker också mina mobiltelefoner har tagit helt okej bilder, kritisk som jag är. Vi börjar med januari!
Vi fick några kalla januaridagar och då minns jag att jag åkte hem till byn ofta, det finns inte någon plats på jorden som är så vacker som min hemby en krispig vinterdag. Var ute på promenad och fick se alla vackra isskulpturer som hade formats i vattendrag. Jag är en vinterperson och älskar när kölden biter i kinderna tillfälligt, men jag hatar att frysa.
I februari kom denna lilla krabat hit för att bo med mig! Baggis flyttade in och det kändes inte lika tomt i lägenheten längre.
Det var en vacker marsmånad och vi hann åka på en minislalomresa och vara ute i hembyn också då. Jag blev moster och för första gången fick jag säga att jag inte var yngst i familjen längre. Det kändes speciellt att bli moster och få lilla L med i familjen! R fick också sitt första jobb någonsin och stoltare flickvän fick man leta efter!
I april blev vädret varmare och Robert började spendera allt mer tid hos mig då han ändå jobbade här i stan, ja, han flyttade väl i princip in hit. Vi köpte våra första utomhusmöbler och åt många middagar på balkongen. En härlig vårmånad var det iallafall och jag hade några mindre och några större konserter i skolan men annars rullade det på.
I början av maj åkte vi ner till Åbo med onnibuss för att vara med våra goda vänner. Resan fortsatte till Helsingfors där vi besökte Mumford & Sons- konserten. Vilken konsert alltså! Så himla glad att vi åkte och fick uppleva den energin och de känslor de lyckades skapa på konserten. Månades höjdpunkt, absolut!
I juni fick R studenten! Lyckans dagar. Sommarlovet kom och ettan var klar. Jag jobbade väldigt lite men det kändes helt okej eftersom jag skulle jobba på tre platser under juli månad.
Jag började julimånaden med en liten resa ner till huvudstaden igen. Vi besökte Black Sabbaths sista spelning i Finland, ett band som vi båda länge lyssnat på så det kändes som att vi bara måste se dem. Vi fick ju båda kruxa av det på vår bucket list efter det. Sen jobbade jag somsagt som simlärare, på bensinstationen och på subway under juli. Det gick förvånansvärt bra ändå!
I oktober var vi också en sväng ner till Helsingfors. Denna gång för att heja på R:s lillasyster i MGP-finalen. En härlig resa och det gick jättebra för finalisten också! Resten av oktober var mörk och mysig. Firade halloween två helger i rad och kom igång med simningen. Då höll jag också för första gången kurs i medborgarinstitutet. Det gick riktigt bra och det var intressant att agera kursledare för kursen "Hur man säljer på nätet.". Jag återuppväckte även min blogg!
November kom, första snön kom och jag fick plötsligt jättemycket i skolan. R var restaurangchef och det var mycket på gång hela tiden. Månaden gick otroligt snabbt hursomhelst. Och min nyuppstartade blogg föll redan i skuggan av andra prioriteringar. Jag började längta till julen, men ändå inte eftersom jag hade mina aningar om hur julen skulle bli. Vi bokade en resa för bara oss två för att vi kände att vi behövde komma bort.
Helgen före julafton åkte R och jag iväg till Ruka för en resa på tu man hand. Det var otroligt skönt men jag skulle gärna ha stannat längre. Vi skidade och åkte slalom och det var helt perfekt tajming. Helgen före spelade jag på vår stora julkonsert och december månad kändes kort, för kort. Julklapparna blev fixade bland allt annat program och nu står vi här, inför 2017.
Om det är något jag lärt mig under 2016 så är det att ta vara på de stunder jag får vara ledig. Det är inte lätt att ha skola och jobb och därför slutade jag vid mitt andra jobb under hösten. Jag har fått lära känna mig själv, vilka saker som gör mig att må bra. Jag har fått känna hur det är att ha min själsfrände Robert så nära inpå - vi har ju sovit tillsammans nästan varje natt i ett halvår.
Nu har vi firat sista julen i denna lägenhet, jag har ett halvt läsår kvar i min nuvarande skola. Jag har ett för mig livsviktigt inträdesprov att öva till och en massa nya äventyr att se fram emot. Vi kommer väl med ganska stor säkerhet flytta bort från tryggheten och våra familjer till Helsingfors och börja våra studieliv. Men med en trygghet - vi gör det tillsammans, Robert och jag. Nu fokuserar jag på att se till att 2017 ska bli ett lärorikt och intressant år, men jag får inte ha en för fast plan. Det kan hända att R måste stanna ett år eller 9 månader i militären och då hamnar jag att flytta ensam. Då gör jag det. Inget ska väl hindra mig! Inget ska hindra någon från att följa sina drömmar!
Ha nu en riktigt skön början på det nya året när det väl slagit in! <3
0